Galenskap kontra högpresterande beteende – vem vinner det kreativa loppet?

Businessman Superhero - vector credits: Freepik

Businessman Superhero – vector credits: Freepik

Började den arla morgonen på ett hotell här i staden med frukost och ett ledarutbildnings-seminarium. Trevligt, professionellt och i allra högsta grad tankegivande. Tankegivande för att föreläsningen baserades på den ensidiga norm som verkar gälla i samhället för ledare, karriär, entreprenörer och andra framgångsrika. Med andra ord handlade dagens seminarium om att ytterligare skruva till ett högpresterande beteende med hjälp av formaliserade rutiner och hårt arbete.

För säkerhets skull betonades det även att den utbildning som erbjöds i seminariets förlängning inte handlar om att stärka upp och hantera svagheter. Varken som individ (ledare, medarbetare) eller organisation.

Uttalandet gjorde mig fundersam. Gynnas samhällsutvecklingen verkligen av en norm som baseras på högpresterande alfaindivider? Och gynnas individen?

Följ med på en tankesväng över kreativitet och galenskap, vad som driver samhällsutvecklingen och hur arbets- och näringslivet biter sig själva i svansen:

Kreativitet och galenskap
Fredrik Ullén är professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han och hans forskargrupp har med utgångspunkt från kopplingen mellan kreativitet och psykisk sjukdom gjort en undersökning som bekräftar att det finns samband mellan friska högkreativa personer och schizofrena personer i form av dopaminstörningar. Se gärna filmen.  (nummer 2 på sidan)

Dopamin är enligt Wikipedia en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet och reglerar bland annat motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation. Underskott kan yttra sig i likgiltighet, uppmärksamhetssvårigheter, depression och Parkinsons sjukdom.

Dopaminstörningar ökar med andra ord både chansen att vara kreativ och risken att vara psykiskt sårbar. Hur man som individ mår beror delvis på den kreativa utövningen. Hur välmående och kreativitet hänger ihop är något som jag utvecklat i ett gästbloggsinlägg för Punctum Saliens.

Kreativitet och samhällsutveckling
Enligt rapporten ”Kulturella och kreativa näringarna 2012 – statistik och jämförelser” var fler personer i Sverige sysselsatta inom den kreativa sektorn än i bilindustrin (146 000 mot 120 000). Den hade också en högre tillväxttakt.

Hela den kreativa och kulturella sektorn som bidrar till tillväxt, regional utveckling och global konkurrens, baseras på den konstnärliga kärnan, dvs kreativa människor som skapar nya idéer och genererar nya affärsidéer

Läs mer i artiklarna Du och din kreativitet är basen för samhällsutvecklingen och Sambandet mellan kreativitet och samhällsutveckling.

Kreativitet, arbetsliv och näringsliv
Om vi nu tillåter oss en tillbakablick till morgonens ledarskapsutbildningsseminarium för näringslivet och tar med oss kunskapen att den kreativa individen är den viktigaste länken i samhällets och näringslivets utveckling, att det finns ett samband mellan friska högkreativa personer och schizofrena personer i form av dopaminstörningar och att dopaminstörningar ökar risken för psykisk sårbarhet.

Vad blir då slutsatsen?

Att det är viktigt att fortsätta att värna, pusha, lyfta fram och fostra synen på den stora, starka, högpresterande och kraftfulle karriäristen som blir framgångsrika ledare, startar blomstrande företag och skapar sig namn som världskända artister?

Är det viktigt att erbjuda en utbildning som inte handlar om att stärka upp och hantera ”svagheter”, tex kreativa svackor som uppstår av precis samma skäl som kreativiteten uppstår: lägre dopaminhalter och ökat informationsflöde i hjärnan dygnets alla timmar?

Varken individer, företag eller organisationer är starkare än sin svagaste länk. En viktig tanke, i synnerhet när man betänker att det är svårt att bedöma vad som är starkt och svagt när det kommer till kreativitet, näringsliv och samhällsutveckling.

Sugen på att läsa mer? Vad sägs om:

 

This entry was posted in Arbeta strategiskt, Samhällsutveckling and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>