Kreativ self-efficacy – din djupt personliga utsikt inifrån

När det gäller skapande finns det ett synnerligen fascinerande forskningsperspektiv som sysslar med hur vi som människor förstår den situation vi befinner oss i och som har noterat att det finns en skillnad i vår verklighetsuppfattning.

Roosevelt - tro att du kanFör att ta oss an en kreativ uppgift krävs det att vi både har den kunskap och de färdigheter som behövs, men även en inre värdering eller attityd som stärker vårt förhållningssätt till uppgiften. Ofta har vi färdigheterna, men fallerar i vår tro på vår egen förmåga.

Kreativ self-efficacy är den bild vi har av oss själva när det kommer till vår förmåga att skapa något kreativt. Positivt nog är self-efficacy inget konstant tillstånd, utan det går att påverka vår tro på vår egen förmåga. Det är till och med så att du kan stärka din kreativitet genom att öka din self-efficacy.

I den här artikeln hittar du den spännande forskningssammanställningen om kreativ self-efficacy av Julia Mehrens Roslund och Erica Jostrup. Läs den, så får du tips om hur just du kan stärka din kreativitet!

Self-efficacy
Self-efficacy kan beskrivas som människors tro på sin egen förmåga att lyckas i en specifik situation. Denna tro är baserad på gamla erfarenheter, personliga faktorer och omgivningens påverkan. Om man har positiva minnen och upplevelser av tidigare genomförda uppgifter så höjer det ens self-efficacy i liknande situationer. Self-efficacy består av en kombination av både självförtroende och självkänsla och handlar om vad vi tror om vår förmåga att ta oss an problem. Dessa komponenter påverkar vilka problem vi angriper, hur vi bemöter dessa och hur stor ansträngning vi är villig att göra. En specifik form av self-efficacy är ”kreativ self-efficacy” som innebär den bild vi har av oss själva när det kommer till vår förmåga att skapa kreativa objekt, lösningar osv.

Människors self-efficacy kan variera kraftigt och faktorer som kan påverka detta är bland annat kön och socioekonomisk status. En studie av collegestudenter har visat att män har högre kreativ self-efficacy än kvinnor. Män visade sig även ha en tendens att överskatta sin kreativa förmåga, till skillnad från kvinnor som i större utsträckning underskattar den. Även faktorer som vem man jämför sig med har en inverkan på ens kreativa self-efficacy. Om vi jämför oss med en mycket kreativ person, som skapat kända kreativa verk, sjunker vårt kreativa self-efficacy.

Personer med låg self-efficacy uppfattar uppgifter och situationer som mer svårhanterliga än de egentligen är. De tvekar på sin förmåga och överger snabbt en uppgift om den anses vara för svår eller utmanande, i rädsla att misslyckas. Detta leder till att dessa individer gärna undviker liknande situationer i framtiden. Man har även sett att studenters kreativa self-efficacy sänks om de upplever att deras lärare inte längre ser någon potential hos dem, genom att de inte lyssnar på dem eller slutat att utbilda dem. Personer med låg self-efficacy har ett lägre välmående, eftersom stress och ångest drabbar dem när de ställs inför problem de inte anser sig kunna hantera.

Self-efficacy går att påverka!
Self-efficacy är inget konstant tillstånd, utan det går att påverka människors tro på sin egen förmåga. Individers bedömning av sin egen kreativa förmåga beror delvis på deras egen självbild, men även hur andra ser dem och beter sig mot dem genom olika roller. Personer med hög self-efficacy har en högre självkänsla i tron att de klarar av att lösa utmanande uppgifter. Detta ger ett ökat välmående, då de bemöter och hanterar motgångar på ett mer hälsosamt sätt. Genom att tro på sin förmåga att lyckas i de uppgifter vi tar oss an, ser vi dessa som utmaningar och som en chans att utvecklas, istället för att se uppgiften eller situationen som ett hot.

Man kan öka människors kreativa self-efficacy på flera sätt, detta kan ske både i hemmet, skolan och på arbetsplatsen. Om exempelvis en chef meddelar att denne tror på sina anställdas kreativa förmågor och prestationer så ökar de anställdas kreativa self-efficacy med tiden. Man har även sett att studenters kreativa prestationer och lärarens feedback på deras kreativa förmåga korrelerar positivt med studenternas kreativa self-efficacy. De studenter som i studien angett att de har en hög kreativ self-efficacy är betydligt mer benägna att tänka positivt om sina egna kreativa och akademiska förmågor i alla ämnen och är även mer benägna att söka till college än de studenter som angett att de har en låg self-efficacy.

Öka din kreativitet
Man har sett att nyfikenhet och kreativ self-efficacy korrelerar med varandra, vilket innebär att uppmuntran till nyfikenhet kan öka en persons kreativa self-efficacy. Även hopp, som beskrivs som en vilja att fortsätta försöka och kämpa trots motgångar samt en känsla av att man kan lösa ett problem på många olika sätt, är en påverkande faktor. Både hopp och self-efficacy ger positiva känslor och tillsammans genererar dessa en ökad kreativitet. Genom att öka dessa hoppfulla känslor kan self-efficacy och kreativiteten stärkas.

Forskning har visat att en ökning i kreativ self-efficacy även innebär en ökning i individens kreativa prestationsförmåga. Man har även sett att self-efficacy är en viktig källa för glädje och välmående. De som har en hög self-efficacy har även en starkare motståndskraft mot motgångar samt utmanande situationer och uppgifter.

I en studie gjord på elever i high school har man sett att det finns en signifikant relation mellan kreativ self-efficacy och positiva känslor, livstillfredsställelse och subjektiv lycka hos individer. De studenter som hade en högre kreativ self-efficacy mådde betydligt bättre än de elever som rapporterade en lägre nivå av kreativ self-efficacy. Dessa fynd visar att ett lärande med en positiv inställning och en tro på sin egen kreativa förmåga leder till glädje och välmående hos människor.

Litteratur:

  • Beghetto, R. A. (2006). Creative self-efficacy: Correlates in middle and secondary students. Creativity Research Journal, 18(4), 447–457.
  • Karwowski, M. (2011). It doesn’t hurt to ask… But sometimes it hurts to believe: Polish students’ creative self-efficacy and its predictors. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, 5(2), 154–164. DOI: 10.1037/a0021427
  • Karwowski, M. (2012). Did Curiosity Kill the Cat? Relationship Between Trait Curiosity, Creative Self-Efficacy and Creative Personal Identity. Europe’s Journal of Psychology, 8(4), 547–558. DOI:10.5964/ejop.v8i4.513
  • Lemons, G. (2010). Bar drinks, rugas and gay pride parades: Is creative behavior a function of creative self-efficacy. Creativity Research Journal, 22(2), 151–161. DOI: 10.1080/10400419.2010.481502
  • Rego, A., Sousa, F., Marques, C., & Cunha, M. P. E. (2012). Retail employees´self-efficacy and hope predicting their positive affect and creaticity. European Journal of Work and Organizational Psychology, 21(6), 923-945. DOI: 10.1080/1359432X.2011.610891
  • Tamannaeifar, M. R., & Motaghedifard, M. (2014). Subjective well-being and its sub-scales among students: The study of role of creativity and self-efficacy.  Thinking Skills  and Creativity 12, 37–42. DOI: 10.1016/j.tsc.2013.12.003
  • Tan, A. G., Ho, V., Ho, E., & Ow, S. (2008). High school students’ perceived creativity self-efficacy and emotions in a service learning context. The International Journal of Creativity and Problem Solving, 18(2), 115-126.
  • Tierney, P., & Farmer, S. M. (2011). Creative self-efficacy development and creative performance over time. Journal of Applied Psychology,  96(2), 277–293. DOI: 10.1037/a0020952

 

This entry was posted in Frigör din kreativitet, Självförtroende and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>