Tidplaner – ett kraftfullt verktyg för din kreativitet

Igår rensade jag av köksbordet, ställde dit ett färgrikt tulpanfång och utrustade mig med en hel hög papperslappar i A6-format. Sedan gjorde jag en tidplan för mitt kommande projekt om kreativitet, självförtroende och entreprenörskap. Det var en mödosam process att tömma hjärnan på alla tankar och idéer, skriva ner dem,  strukturera dem i olika processer och sedan, slutligen, skriva in dem i ett excelark.

Circular_business_planJag trodde jag hade koll på läget redan innan och blev förvånad över kraften i att ha en externaliserad, färdig tidplan med tidssatta aktiviteter. Inget mer drömmande och inget mer att hålla i huvudet.

Vilken befrielse att inte behöva tänka på alla steg som kommer sen! De kommer just sen. Just här, just nu, kan jag koncentrera mig på den första uppgiften i trygg förvissning om att den är en bit i det stora pusslet och att jag just nu gör det som är precis rätt just nu.

Man kan naturligtvis fråga sig om detta är en individuell upplevelse som inte har någon relevans för någon annan utom mig. Forskningen visar dock det motsatta.

Konkretisering i form av realistiska tidplaner är ytterst befrämjande för att frigöra kraft för att ro ett kreativt projekt i land.

Närliggande mål
Det är den legendariske psykologen Albert Bandura som tillsammans med Dale Schunk har slagit fast att så kallade närliggande mål är en effektiv mekanism för att odla kompetens och ge en känsla av effektivitet, intresse och inre motivation.

Mål som du har satt själv påverkar dig, skapar en snabbare utveckling och ger dig kännedom om vad du är kapabel till genom att visa på en hög överensstämmelse mellan känslan (self-efficacy) och vad du faktiskt gör.

Det här gäller för mål där du kan måla upp ett önskat läge och sedan sträva efter det. Som du vet kan mål uppnås på många olika sätt. Det är till exempel viktigt att ha klart för sig att när vi utvecklar nya idéer i en kreativ process är vägen till målet inte alltid given, och att det kan vara mycket svårt att förutse den. Sådana processer kräver en annan sorts tidsplanering. Mer om detta en annan gång.

Låt oss återgå till de mål där det fungerar att lägga upp en plan och en strategi för hur vi ska nå målen.

Hur gör man? Rent praktiskt?
Jo, du väljer ett projekt och gör en tidplan. Det är till och med synnerligen rekommendabelt. Att fokusera sin kraft och sitt engagemang är ett säkert kort att komma framåt. Det finns till och med de som menar att ditt IQ ökar om du fokuserar.

Risken finns dock att du som kreativ har många järn i elden, flera projekt i huvudet, och därför inte kan välja bara ett projekt. Då behöver du ett system för att hålla reda på vad du ska göra när. Att springa omkring med flera tidplaner utan någon sammanlänkande metod kan då bli synnerligen förvirrande.

Det finns många olika sätt att ta sig an den här problematiken. Här nedan tänker jag berätta hur jag går till väga för att styra upp min egen högst livliga hjärna.

  1. För det första tar jag mig alltid en funderare över vad som är mina långsiktiga mål. Vad är viktigt för mig? Och vad vill jag få gjort under det här året? I många fall är de långsiktiga målen snarare projekt än mål (tex skriva en bok, utveckla en kurs, skapa en utställning). Projekt karaktäriseras av att de består av många steg och är inte sällan komplexa eftersom det är flera olika sorters processer som pågår samtidigt (tex research, skriva, marknadsföra). Då är det extra viktigt att konkretisera genom att identifiera de olika steg som behövs för att uppnå målen, tidssätta dessa i tex antal veckor, räkna ut den totala tiden projektet tar,  sätta en deadline, räkna bakåt och sedan göra en tidplan som tar upp vad som ska göras när (månad och i förekommande fall datum). Detta gör jag för varje projekt.
  2. I gratisverktyget kanbanflow (synnerligen enkelt och effektivt) jobbar jag med de Bandura kallar närliggande målsättning. Där bryter jag ner de långsiktiga målen med hjälp av tidsplanerna och gör för varje vecka en att-göra-lista där minst en aktivitet görs för vart och ett av de långsiktiga målen. Alltid minst en. För de riktigt aktuella målen görs naturligvis flera saker. Avklarad veckouppgift bockas av som gjord och flyttas till en kolumn för färdigt. Det ger stor tillfredsställelse att kunna bocka av en uppgift, men nästan ännu större tillfredsställelse att ha ett verktyg som svart och vitt visar på att jag faktiskt gör något.
  3. Det kan vara lätt att bli lite för ambitiös med vad man tror att en vecka ska inrymma och det kan också vara lätt att ta det för lugnt i början av veckan för att sedan behöva tokjobba i slutet av veckan. För det mesta brukar jag därför också fördela veckans olika aktiviteter över de veckodagar som finns och ta hänsyn till om det finns andra aktiviteter jag måste ägna tid och kraft åt.
  4. Slutligen betar jag mig med sinnesro igenom mina projekt. Sånt jag kommer på, förändringar som uppkommer och andra komplikationer som tillstöter plockar jag in i processen allt som de uppstår.

Berätta gärna hur du själv gör i kommentaren nedan eller i ett mail till torun@kreativitetsguiden.se. Jag ser fram emot att få höra av dig!

Här hittar du fler artiklar som du kanske är intresserad av:

 

Litteratur:
Bandura, A., Schunk, D. (1981),”Cultivation Competence, Self-Efficacy, and Intrinsic Interest Through Proximal Self-Motivation”, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 41, No. 3, 586-598.

This entry was posted in Arbeta strategiskt, Transpiration and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>